Hur får vi tiden att räcka?
Hej till er som läser..Det var riktigt länge sedan som jag skrev nu. Innan sommaren kom var det i alla fall...Nu stundar snart 1:a advent och Ellas tredje jul närmar sig.
Ella mår bra! Jag vågar knappt skriva det...förra vintern och våren var hemsk med både hosta, höstblåsor och tejpat öra. Denna höst har vi provat luftrörsvidgande och perioderna av hosta är betydligt mindre och vi får sova om nätterna. Tack!
Hon pratar mer än bara något ord nu (hänvisar till senaste inlägget) förstår ni. Det är hela sånger, räkning till 10, telefonimmitationer ja hon surrar på om det mesta. Vi försöker lite smått att få henne blöjfri men har ingen brådska..det kommer!
Det är så mycket härligt och underbart som händer i Ellas utveckling och jag tackar mig själv att jag valt att arbeta 80%. Ändå känns det som att jag inte får tiden att räcka ibland...
...det är mycket på jobbet, saker i hemmet som släpar och vänner som jag inte hinner träffa! Det handlar inte om för många eller höga krav utan att jag faktiskt ibland får lite sorgsna känslor över att jag måste prioritera om. Att jag inte hinner umgås med alla som jag önskar, att jag inte (just nu) orkar ha en fin tvättstuga och pyssel som gör det lilla extra i hemmet. Det blir det som är basic, det blir tvättat det allra viktigaste, det blir dammsuget och diskat och jag träffar min familj och de närmaste vännerna så fort tillfälle ges. Jag får väl nöja mig med det...så länge 😊
